srara

Efter att jag köpt mina sista julklappar för året drog jag ut och springa. Jag brukar ha svårt för att få mina tankar bort ur springandet så jag brukar inte tycka om det. Ett enda "jag vill sluta, jag är trött, knäna värker, jag orkar inte" blir det oftast. Men idag fick jag mina tankar koncentrerade på något helt annat. Emot mig kom en passa familjer, par, ensamma människor men det var en slags julstämning överallt. Fast snön fattades stod det julafton på marken tyckte jag, känslan fanns där nånstans i allafall. Jag sprang och njöt av musiken och vackra stranden. Jag var på gott humör och märkte inte äns hur ont det tog i lonkkan före jag började tänka på saken. Jag bara sprang och sprang. Vädret var sådär perfekt, lite kyligt men jag var perfekt klädd, benen var lite kalla sådär utanpå men alldeles varma ändå. Tiden flöt och jag kände mig så julig. Mitt i allt märkte jag att jag snart var hemma och kämpade på enda till slutet. Det var sådär härligt lite tungt i benen sista backarna men oj vad skönt! Då jag kom in möttes jag av doften av julmat och gick i bastun för att koppla av.

Det kändes som en perfelkt början på julafton!